Idag har det verkligen (är) varit tomteverkstad här hemma! Har suttit och slagit in måånga julklappar...och ändå är jag inte ens klar!Som tur är är jag själv nu så ingen kan se vad jag pysslar med :)
Kan stolt säga att jag bara har 3 julklappar kvar att inhandla, och då har jag en stoor familj att handla åt. Känns otroligt skönt! Jag blir så himla stressad annars.
Idag lämnade jag av Xander på dagis, och han va så himla ledsen. Det finns inget värre än att lämna han när han är så ledsen! Mitt hjärta går i bitar varenda gång.
Min stackars lilla plutt har det inte lätt!
Den första dagen är alltid värst, då känns det alltid så tomt här hemma. Öde liksom.
Pratade med han i telefon efter julkalendern, och då saknade han mig fortfarande :(
Jag vill bara kunna hoppa in i bilen och åka o hämta hem han. Men det är ju inte rätt det heller, och samtidigt vill jag inte visa hur ledsen jag egentligen är för då blir det ju värre för honom.
Usch!! Man blir ju så kluven. Sen får jag dåligt samvete för att jag inte säger att jag vill att han ska komma hem. Men jag vill ju att han ska kunna må så bra som möjligt. Men ibland så känns det bara så himla fel att inte kunna säga allt det.
Vad är det som är rätt och fel egentligen? Känns som om man vet varken ut eller in snart.
Hursom så tänker jag och saknar honom varje dag när han inte är med mig. Jag hoppas att han verkligen förstår det även fast han är "så liten".
Oj, nu blev det ett himla långt inlägg. Hade ju bara tänkt att skriva om min lilla tomteverkstad här hemma ;)
Men det är skönt att få skriva av sig här...lätta på trycket..
Massa kärlek till alla <3
xoxo
Oh vad rörande!
SvaraRaderaDet klart att du måste säga det där till honom. Så klart han förstår att du inte kan hämta hem honom när han är hos sin pappa och småsyskon...
Men visst är det konstigt att en så liten har så olika liv och att han verkar klara det så bra!
Ledsen måste man ju få vara ibland.
Jag hoppas att hans pappa och hans nya är snäll mot honom!
Jag är väldigt tacksam att jag sluppit separation men det blir ju så ibland tyvärr.
Tänk att du köpt alla julkappar nästan redan!!!Vad du är duktig och klok!
Jag blir så avundsjuk för förr var jag också ute i god tid men nu bestämmer Pelle att vi ska vänta.
Men det är så härligt att få slå in klapparna i lugn och ro.
Vad synd att vi ska bo så långt från varandra..
Men hur är det med Tina tro- jag håller tummarna för henne.
Och jag ska återkomma om juldagen.
Du är bäst!
Kram Sm